Visste du att ...
... de flesta böcker i Bibeln är skrivna av män
Adam och Eva i Edens Lustgård
I Bibeln är den tidigare Gudinnan helt utplånad och istället ersatt med ett kvinnoförakt. Intressant forskning visar att symboler i myten om Edens lustgård är lånade från en tidigare gudinnekultur men omgjorda för att passa ett patriarkaliskt samhälle.
En egyptisk myt berättar att Eva, istället för Bibelns gud, skapade Adam. Eva skapar med hjälp av kraften i sina ord. Hon säger: ”Lev Adam. Stå upp från Jorden!" Han blir verklig och ser Eva och säger. "Du ska bli kallad Allt levandes Moder, ty du är den som giver liv."
Kan det vara så att denna myt omarbetades för att passa ett patriarkaliskt tänkesätt? I Bibelns skapelseberättelse är det den manlige guden som helt mot naturen föder liv. Han föder inte en dotter men en son, Adam som i sin tur "föder" en kvinna, Eva. Det är ett omöjligt företag enligt naturlagarna. Det var väl därför författaren var tvungen att ta till det där med revbenet.
Ormen som symbol
Symbolerna i den ursprungliga berättelsen fick en ny betydelse och ny innebörd. Ormen var tidigare en symbol som ursprungligen förknippades med den stora Gudinnan. Ormgudinnan anses härstamma från Egypten på 3000-talet f. Kr. Under tredje och fjärde århundradet f. Kr. anlitades ormprästinnor som högsta rådgivare. Gudinnan förknippades också med duvor. Kan det vara förebilden för duvan som symbol för den helige anden?
Ormen var en symbol för vishet och evighet. Man trodde att den fick nytt liv om och om igen, när den ömsade skinn. Ormen var en symbol både för ljus och mörker och för gott och ont. På arabiska betyder Eva både "orm" och "liv".
I Indien är ordet för orm Kel Mari, i södra Indien benämndes den Kali eller Yama Mari. Under den tidig kristna tiden kallades Maria, Yama Mari eller Mary Yam!
Kunskapens träd och Gudinnan
Träd förknippades med Gudinnan och frukter från heliga träd var viktiga symboler i gudinnekulten. I den grekiska myten omtalas gudinnan Heras äppelträd. Hon hade fått det i gåva av den grekiska Gudinnan Gaia. Runt trädet slingrade sig en orm.
I Egypten tillbads gudinnan Hathor, ormhärskarinna och gudinna med visdomens öga. Hon var också trädets gudinna. Att äta av frukten på trädet var som att äta av hennes kropp och det gav odödlighet.
Patriarkatets symboler
Dessa symboler förvandlades i och med att det patriarkala samhället fick makt. Det goda blev ont - det kvinnliga synd. Ormen var inte längre en symbol för vishet utan förvandlades och blev ond. Ormen lockade nu kvinnan att äta av frukten som kunde ge henne vishet. Genom att lyssna på ormen blev hon en synderska. Hennes synd blev ännu större när hon också förledde mannen att äta av frukten. Varför talar inte någon om mannens roll, hans brist på självständighet? Var han inte tillräckligt stark för att säga nej till Evas erbjudande? Var det kanske så att patriarkatet ville tysta kvinnan genom att förändra den ursprungliga skapelseberättelsen.
Kvinnan hade syndat genom att förleda (den svage, osjälvständge) Adam och skulle nu straffas för sin olydnad. Ett av straffen enligt Bibeln var att hon från och med nu måste föda sina barn i smärta. I gudinnekulten var barnafödande ursprungligen något heligt, ett bevis på kvinnans inre skapande livskraft. Men nu skulle Gudinnan tystas och tuktas och skapande av liv skulle vara en plåga och inte något eftersträvansvärt. Det var den "gode" patriarkala guden Jahves straff.
Kvinnan och Moder Jord
Från och med nu fick kvinnan bära skulden för hela världens "ondska". Dessutom förbannade den patriarkale guden Jahve jorden som i Gudinnekulten var helig, symbolen för det kvinnliga, Moder Jord.
I den bibliska skapelseberättelsen kan man se hela upprinnelsen till vårt västerländska natursyn. Vår kultur betraktar jorden som den patriarkale guden Jahve gjorde i myten, som något vi kan utnyttja, skända och förstöra. Det patriarkala samhället med dess manlige gud tog makten över kvinnan. Hon fick inte längre symbolisera Moder Jord, livgivaren och beskyddaren av jorden. Årtusenden av förtryck inleddes, förtrycket av kvinnan, barnen och vår Moder Jord. Vår Moder Jord har skändats och skändas fortfarande i vår moderna tid.
Elinor C.