Guds barn - en mental konstruktion.

Bild Copyright Elinor Carlsson 2007

Guds barn - en mental konstruktion.

Något som kan göra det svårt för oss att växa och bli ”vuxna” kan vara att vi har fostrats att tro att vi är Guds barn. Så vill de tre världsreligionernas ledare se oss människor. Varför? Barn är mindre än vuxna och därför är det möjligt som vuxen ha makt över dem. Barn är placerade allra längst ned i den patriarkala hierarkin och barn kan man dessutom påverka och styra. De religiösa ledarna säger sig ha fått makten av Gud att leda Guds barn. Vilken passande gudsbild man skapat sig! Detta religiösa synsätt påverkar också de politiska ledarna.


De kristna egenskaperna ödmjukhet och underdånighet anses som goda. Varför? Det är lättare att behålla makten över en person som själv tror att hon är som ett barn, liten och svag, och inte klarar att leva utan sin ”pappa” Gud och som tror att hon är god när hon genom att lyda sina herrar, indirekt lyder Gud. Har vi fått en religiös uppfostran tror vi att vi är barn, en onaturlig uppfattning om oss själva som hindrar oss i vår utveckling mot vuxenlivet och kväver förmågan att ta det fulla ansvaret över våra liv.


De monoteistiska världsreligionernas förespråkare vill se oss som små och ödmjuka. De vill att vi ska tro att livet här på jorden är dåligt och att de svårigheter vi kan möta här är ett straff för att vi inte har varit tillräckligt ödmjuka, lydiga och underdåniga. Det är ett verkningsfullt maktmedel att använda en gudsbild som placerar den stora folkmassan på den lägsta platsen i den religiösa, patriarkala, hierarkiska pyramiden.


När vi tror att det är ett straff eller en prövning vi utsätts för på grund av att vi är ”syndiga och ofullkomliga”, kan vi bli helt förkrossade och förlora vår tillit till vår egen förmåga att klara upp situationen. Vi blir beroende av Gud på ett dysfunktionellt sätt. Det hindrar oss att bygga upp självtillit och vi får dåligt självförtroende och svag självkänsla. När vi utsättas för livets svårigheter är det inte en prövning från Gud och inte heller frestelser från Satan utan något naturligt. Det beror på oss själva, egna och andras val, omgivningen och naturens krafter, som ofta har påverkats av människans dysfunktionella attityd.


Om vi accepterar att livet fungerar organiskt och att det som händer är ett samspel mellan natur och människa och människor emellan ger det oss kraft och energi att försöka finna lösningar för att ta itu med de svårigheter som uppkommer, istället för att ge upp och tycka att vi inte klarar någonting utan Guds hjälp. Det hör till vår natur att göra misstag i samspel med andra människor. Vi är olika och har olika uppfattningar och upplevelser av vår värld.
Misstag kan rättas till och kan de inte det så finns accepterandet. Det som har hänt, har hänt och kan inte göras ogjort. Det som blir fel är en viktig läromästare och genom att lära av sina misstag växer vi som människor.


Men en människa som känner sig förkrossad och tillintetgjord är lätt att styra. Därför har Jesu lösenoffer konstruerats för att fylla detta av makten skapade behov. Man måste ge människan som man indoktrinerat att tro allt detta ett litet hopp annars orkar hon inte tjäna utan går istället under och hamnar i en djup depression. Men är ord som ”synd”, ”skam” och ”skuld” påhittade begrepp och en religiös konstruktion finns inte heller ett behov av lösenoffer. Då faller hela maktkonstruktionen samman.


Hur många tror uppriktigt att Bibelns berättelse om Adam och Evas syndafall har inträffat i verkligheten? Om inte Adam och Eva funnits på riktigt har inte heller syndafallet inträffat. Då finns det inte heller något behov av ett lösenoffer för de ”synder” som det påstås mänskligheten har ärvt. Då förlorar också Jesus sin roll som medlare och förlåtare och vi själva inser då att vi är auktoriteten i våra liv och bär ansvaret för våra handlingar och hur vi väljer att leva. Vi tar tillbaka makten över oss själva och vårt liv. Det är en ansvarsfull men skön känsla. Vi kan växa och bli vuxna.

Kan vi alltid lita på Gud?

Bild Copyright Elinor Carlsson 2007

Kan vi egentligen lita på Bibelns Gud? Det är lätt att förlora tilliten när vi inte kan vara säkra på Guds trygghet, eftersom han enligt Bibeln när som helst kan ta sin hand ifrån oss när han vill pröva vår tro. Kan man känna trygghet inför en biblisk gudsbild som kräver lydnad av oss om vi överhuvudtaget ska få omsorg och kärlek?

Föräldrar kräver inte att barnen måste uppfyllas vissa villkor för att de ska bli älskade och omhändertagna. Föräldrakärlek är villkorslös. Är människan bättre på att älska sin avkomma än den bibliske Guden? Det är osunt att ha en tro och en sådan gudsbild som gör oss osäkra på vårt eget värde och osäkra på om vi ska få av Guds omtanke.

Vi har fått lära oss genom årtusenden att vi inte duger, att vi är syndiga varelser med svarta fläckar i vår själ, att vi inte kan få förlåtelse utan att vända oss till Kristus. När vi har en sådan uppfattning om oss själva lär vi oss också att hemlighålla våra misstag och vårt verkliga jag inför andra. Vi vill inte avslöja vårt ”svaga, syndiga, inre”. Det kan leda till att vi känner oss mycket ensamma. Vi vågar inte komma nära någon annan, som kanske avslöjar vilka uslingar vi egentligen är.

Det kan ta mycket lång tid att bryta ned ett flertusenårigt invant religiöst samhällsmönster. När vi inser att den bibliska gudstron istället för att hela oss, sårar och raserar vårt inre och vår självbild så förstår vi att den bibliska gudsbilden inte är bra för oss. Den tro som bygger på Bibeln blir ofta osund och dysfunktionell.

Men uppfattningen om människans synd och ofullkomlighet finns inte bara inom religionens sfär utan påverkar hela vårt samhälle fortfaranden idag. I vårt samhälle är det de sjuka, de fattiga, de som hamnat i utanförskap, de som har det svårt som betraktas som svaga, mindre värda och kostsamma människor. Samhället gynnar bara de som kan producera, som kan prestera, de som ”lyder”. De får omtanke och omsorg. Villkorad omtanke. De sjuka, de fattiga, de som betraktas som svaga hamnar längst ned i samhällets hierarki.

När vi inser vad det är som påverkat oss och hela samhället i årtusenden förstår vi också varför så många idag har så dålig självkänsla. Vi behöver bygga upp en egen inre tillit och trygghet som bygger på att vi duger som vi är, vi är värda att älskas även om vi är sjuka, fattiga eller misslyckas ibland.

Synd och skuldfällan skapas II

Bild Copyright Elinor Carlsson 2007

II

När man belägger en människa med egenskaper som synd, skuld och rädsla leder det till att personen förlorar sitt självförtroende, sin självkänsla och överger sitt eget personliga liv. Människan blir ingenting utan sin Gud. Nedvärdering av en människa är en mycket effektiv metod för att behålla makt och kontroll över en individ. Är det därför de kristna oroas av de som bryter sig loss från maktspelet och vågar ta ansvar för sitt eget liv?

Det går att bryta sig loss från en 2000 år lång tid av indoktrinering. Tankens kraft är stor. Egentligen är det så att ingen har makt över oss, vi kan själva välja vad vi vill tänka. Vi kan välja om vi vill bjuda in andras tankar i vårt tankeliv, vi kan välja om vi vill underkasta oss och låta någon annan ta över våra tankar eller om vi vill tänka själva.

Vi skapar vår egen värld genom vad vi väljer att tänka. När du väljer att tänka att du är syndig och bär på skuldkänslor, därför att du har läst det i en religiös bok, innebär det istället att du bara tänker vad någon annan tänkt och skrivit ned före dig. Det är inte ditt direkta möte med Gud som har gett dig tankarna. Det är någon annan människa som orden kommer igenom. Därför kan du inte med säkerhet säga att det är vad Gud förmedlar. Det är egentligen bara vad en annan människa tänker som förmedlas till dig.

Om du väljer att tro att det finns ett helvete, att Gud kommer att straffa dig eller att det kommer en Domens dag, då blir det verkligt för dig och du kommer också att få dras med känslor som ångest, skuld och rädsla. Om du väljer att tro att för att duga i samhället måste du vara en högpresterande, flitig arbetare ger det dig skuldkänslor när du blir förhindrad att arbeta på grund av arbetslöshet eller sjukdom.

Du skapar din egen verklighet med hjälp av vad du väljer att tänka. Det du har tänkt hittills har skapat den situation du befinner dig i nu. Det du tänker nu formar din kommande framtid, så det är viktigt vad man väljer att tänka. Du kan dessutom välja att förändra dina tankar. De kan förändras! Vad du väljer att tänka kan också påverka hur du mår! Vi kan vägra att tänka vissa tankar. Vi kan vägra att hamna i ”skuldfällan”, vi kan vägra att förakta oss själva istället välja att tro och tänka gott om oss själva.

/Elinor