Visar inlägg med etikett Barn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Barn. Visa alla inlägg

onsdag, mars 14, 2007

Jesus Camp!


Har sett den amerikanska dokumentärfilmen Jesus Camp … två gånger! Blev minst lika upprörd den andra gången. Det handlar om hur barn i U.S.A. utsätts för religiös påverkan som kommer att skada dem mentalt resten av livet! Det är en dokumentär som handlar om hur religiösa ledare indoktrinerar barn när de samlas på ett Halleluja-läger för att läras upp till Kristi soldater i Bushs namn! Här skriker småbarn halleluja, talar i tungor och gråter i extas. Små barn mellan tre och tolv år!

Ett hemskt avsnittet är när Sektkvinnan tar upp ett litet gosdjur, en lejonunge och börjar tala med barnen om synd och Satans påverkan. Till att börja med, när barnen är små är synden liten, men om man låter synden växa blir den stor som ett farligt lejon. (Samma skrämseltaktik som Jehovas vittnen använder) Barnen som lyssnar på henne ser mycket rädda ut och många börjar gråta.

En annan upprörande scen är när en liten kille går fram till podiet för att bekänna sina synder. Han erkänner att han har svårt att tro, både på Bibeln och Gud men att han inser att han är frestad av Satan att inte tro! Han är rädd och skakar. Sedan gråter han och ber till Gud om förlåtelse. De vuxna bara håller med och de andra barnen ser skrämda på honom … kanske han vågar säga det de själva egentligen tänker längst inne.

Den här filmen visar den kristna fundamentalismens mest otäcka och skrämmande sida. Barnen får till exempel inte gå i vanliga skolan utan får hemundervisning av sina fundamentalistiskt kristna föräldrar! De får lära sig att det inte existerar någon klimatförändring, att kreationismen är det enda sanna och att de måste bli Kristi soldater för att rädda tillbaka USA politiskt. 80 miljoner amerikaner är fundamentalister! Bush är en av dem!

Jag är emot religiösa friskolor och anser att varje barn ska ha rätt att välja sin tro utan påverkan av sina föräldrars uppfattning. Vad tycker du?


Trailer till filmen Jesus Camp



Några artiklar om barn och tro som du kan läsa på Kvinnorummet är:

När barnasinnet har berövats på sin glöd
- Artikel om hur barnen mår i en domedagsrörelse och varför de kan få problem när de växer upp

Satan Djävulen - ett rytande lejon som vill äta upp dig!
-
Kritisk granskning av Jehovas vittnens barnbokVi lär av den store läraren.

Hur kan barnen få hjälp när föräldrarna lämnar en sekt?


Elinor/Kvinnorummet

måndag, november 27, 2006

Barn lyssnar och lär - sektledarens skadliga makt över barnen


Barn lyssnar och lär av vuxna. Barnet känner tillit till den vuxne och lyssnar extra noga om personen är snäll och kärleksfull. Då känns det också så mycket hemskare om denne vänlige person berättar att man måste göra som Gud säger för annars kommer Satan som ett rytande lejon och ... som Jehovas vittnens barnbok Vi lär av den store läraren, uttrycker det:


Lejon brukar ge sig på djur som är små, och på samma sätt brukar Satan och hans demoner ge sig på barn. (s 170).


När en snäll och vänlig vuxen berättar sådana hemskheter tror barnet på den vuxne eftersom hon eller han verkar vara så snäll. När den vuxne påstår att det som står i bibeln är sant och att Gud ska döda mormor som barnet tycker så mycket om i Guds krig Harmageddon. Då upplever barnet det som en sann mardröm.


Vill du veta mer om vad Jehovas vittnens barn får lära sig

Elinor/ Kvinnorummet


måndag, november 06, 2006

När barnasinnet har förlorat all sin glöd


Nu är jag äntligen färdig med första delen av en artikelserie på tre som handlar om barnets utsatthet i domedagsrörelser. När barnasinnet har förlorat all sin glöd


Här följer ett litet utdrag ur artikeln.


Sagor och religiösa berättelser

Sagor och bibelns religiösa berättelser användes förr i den moraliska fostran av av både barn och vuxna. Berättelserna skulle vara skrämmande för att barnen (och de vuxna) skulle lära sig att undvika moraliska "faror".

Vår kulturs mytologiska och religiösa - från början muntliga - men nu nedskrivna berättelser har ofta skrämmande och hotfulla inslag. Men vanliga sagor som Hans och Greta och Rödluvan har alltid ett lyckligt slut som ger barnet hopp.

Sagornas huvudpersoner är ofta djur av olika slag exempelvis Vargen i sagan om Rödluvan. Vargen lurar barnet och mormor och slukar dem hela men dödas sedan av en jägare som räddar mormor och Rödluvan ut ur vargens kropp. I Hans och Greta överges barnen av sina föräldrar och tas till fånga av en elak häxa som vill föda upp dem till en god måltid. Men de lyckas lura henne och när tillfälle ges dödar de den hotfulla häxan genom att knuffa in henne i en ugn. I Tre små grisar hotas tre grisar till livet av en varg men genom list dödar de vargen genom att koka den levande. I många sagor vågar aktörerna möta rädslan på egen hand och övervinna den.

Bibeln innehåller många skrämmande berättelser och även här är mörkret ont och hotfullt. I Bibeln kallas Djävulen för "Mörkrets furste". Men i Bibelns berättelser är det i de flesta fall någon utifrån, någon övermänsklig varelse, Gud eller Guds ängel, som räddar den som råkat illa ut. Här behöver inte barnet och inte heller den vuxne själv ta ansvar för att övervinna sin rädsla utan lär sig vänta på att någon utanför ska komma till hjälp. Men för att växa krävs att man lär sig våga möta sin rädsla och övervinna den. När barnet lär sig att Gud eller Guds ängel ger skydd mot faror känner de tacksamhetsskuld och ett inre tvång att lyda. Guds kärlek är inte villkorslös i det fundamentalistiska samfundet. Det ställs villkor som krav på lydnad och underkastelse för att man ska få beskydd.



Du kan läsa hela artikeln här: När barnasinnet har förlorat all sin glöd
Skulle vara kul att få kommentarer och åsikter på innehållet.
/Elinor

onsdag, oktober 11, 2006

Var kommer barnen in?





Var kommer barnen in
”Jag säger ingenting om krig och fred.
Heller inget om att tiden är ur led.
Jag säger inget om en sårad jord,
men hjärtat slår i varje ord


När jag säger dig.


Min värld är fattig och min dag är död,
När barnasinnet har berövats på sin glöd
Då har ondskan nått sitt mål till slut.
Då har all kärlek sinat ut.
Var kommer barnen in?


Dom bär på elden
Som du en gång, som jag en gång,
Men allt för längesen.
Allt går igen”

Ur ”Var kommer barnen in” av Hanson de Wolfe United



Hur många barn är det inte som har berövats sin barndoms ”glöd” i olika fundamentalistiska sekter.

Barn som en gång bar "på elden" och sedan berövades glädjen och friheten.

Barn som aldrig "burit på elden", som aldrig fått veta vilka rättigheter de har eller vad frihet och verklig glädje är.

Barn som inte har kunnat välja vad de vill lyssna och tro på.

Barn som inte vågar vara det de verkligen är, som istället ger upp sig själva och försöker uppfylla de krav föräldrarna, ledarna och sektens Gud ställer.

Barn som inte får visa sin ilska och som blir rädda för den och därför bär den inom sig.

Barn som är spända, överkontrollerade, allvarliga.

Barn som hela tiden känner sig iakttagna av Gud, som känner sig hotade av Djävulen och demoner, som är rädda, ångestfyllda rentav skräckslagna inför vad som väntar dem när de gjort något litet fel.

Det finns många barn som vuxit upp inom en sekt.

En familj som är styrd av en trångsynt religiös rörelse fungerar inte på ett friskt sätt.

/Elinor

onsdag, augusti 30, 2006

Är barn en social konstruktion?


Läser just nu Tommy Hellstens Flodhästen i vardagsrummet – igen. Läste den för några år sedan. Den handlar om dysfunktionella familjer där problemet kan vara alkoholism, mentalsjukdom eller trångsynt religiositet. Det som orsakar svårigheterna liknas vid en flodhäst som tar upp allt utrymme i familjen så att föräldrarna inte orkar eller hinner se barnet och dess behov. Jag har också just läst boken Barns syn på vuxna som innehåller samtal med barn och deras syn på vuxna och livet.

Båda böckerna beskriver hur barn är. Hellsten kallar det ”barnegenskaper” och Arnér/Tellgren kallar det ”barnperspektiv” eller ”barnens perspektiv”. Båda böckerna framhåller det viktiga i att få vara barn och hur utsatta barn är.

Barn har (på grund av sin storlek?) ingen makt alls idag trots barnkonventionen, BRIS och liknande. Inte ens inom skola, förskola eller dagis har de något att säga till om. De blir avbrutna i sina kreativa och viktiga lekar på förskolan bara för att de vuxna bestämmer att de ska leka något annat som de bestämt. De blir också avbrutna när de säger något. Man tar inte hänsyn till barnen och deras åsikter och förklarar inte för barn vad som och varför saker händer inom familjen eller utanför. Barn uppfattar det som att de vuxna tycker att det är bra när de är tysta och snälla. Barn tar för givet att vuxna bestämmer och regler är sådant som man inte får göra.

När förlorar vi vuxna barnens perspektiv? Varför tror vi att vuxenvärlden är så mycket bättre när vuxenvärlden i verkligheten inte har mycket att erbjuda.

Varför vill vi vuxna inte kännas vid att vara ”barnsliga”? Det är något fult att vara barnslig när man är vuxen (I vuxnas ögon), barndomen är något man bör glömma bort. Varför?

Barn är egentligen en social konstruktion. De har lika stort och fullt människovärde som vuxna. De är medmänniskor. Enda skillnaden är att de inte har hunnit få de vuxnas erfarenheter, men inte heller hunnit lära sig de vuxnas dumheter!

Hellsten tar upp vilka egenskaper barn har:

De är kreativa, intuitiva, nyfikna, har kvar förmågan att förundra sig, de har glädje, livslust, vågar ta risker, litar på att livet bär dem, de vågar vara på väg mot det okända. De vet inte vad misstänksamhet är, förväntar sig att livet vill det väl. Litar på att andra är goda.

Och hur ser vår ”fantastiska” vuxenvärlden ut? Jo, egenskaper som präglar vuxenvärlden är konkurrens, intellekt, logik, kontroll, avund, habegär, framgång, exploatering, utnyttjande.

Tänk om vi utvecklade barnens egenskaper istället, om vi tog fram dem inom oss igen. Vad förändrad världen skulle bli.

Vad gör vi med barnen som vi egentligen har så mycket att lära av? Jo vi sätter dem på institution eller som Hellsten uttrycker det på ”barnreservat” långt från oss. Vi hinner inte lyssna på vad de vill berätta, vi ser dem knappt. Vi hinner inte eftersom vi måste lägga ner så mycket tid på att jobba för vårt materiella välstånd!

Vi som borde lyssna på dem och lära oss av dem hur man ska leva: sannfärdigt, enkelt, med tillit, med renhet, med förundran, med livslust, med livsmod, låta vår kreativitet få utrymme, lära oss att leva i ögonblicket, här och nu. Med en tro på livet. Vad är det som får oss att lämna den vägen?

/Elinor

söndag, juni 25, 2006

Satan Djävulen - ett rytande lejon som vill äta upp dig!



Nu är artikeln äntligen färdig!
Den fick titeln: Satan Djävulen - ett rytande lejon som vill äta upp dig!
Den ligger på denna länk. Det är en kritisk granskning av Jehovas vittnens barnbok Vi lär av den store läraren

Jag tror att det kan bli en intressant läsning för de som är intresserade av hur barn behandlas i sekter.


Några underrubriker:

Har barn religionsfrihet?
Barnbokens förord - en uppmaning till indoktrinering
Satan, demoner och sex
Lögner och död
Lyda och leva eller gå sin egen väg och dö
Satan, barnet och pedofiler
"Ska mormor dö i Harmageddon?"
Vi lär av den store läraren - ett brott mot barnkonventionen?





Välkommen till Kvinnorummet!
Kram!
Elinor






torsdag, juni 01, 2006

Skrämmande!


Har nu kommit halvvägs i läsningen av Jehovas vittnens barnbok "Vi lär av den store läraren". Det är en bok för de allra yngsta barnen, från två - tre år gamla upp till yngre skolåldern. Sedan tar boken "Ungdomar frågar - svar som fungerar." vid. "Vi lär - boken" innehåller 48 kapitel som sägs vara baserade på bibeln. Den ser så oskyldig ut, illustrerad med färgranna gulliga bilder. Jag kan säga redan nu att det är en hemsk och upprörande läsning och att boken bryter mot flera artiklar i barnkonventionen! Kommer att ta upp det i en speciell artikel. Det är indoktrinering på hög nivå redan i inledningen!

Ett smakprov ur inledningen på sidan 6 som riktar sig till föräldrar som förväntas läsa boken högt tillsammans med sina barn : "De bästa principer som överhuvudtaget går att finna är de som finns i bibeln." Boken sägs ska stimulera till samtal och föräldern får hjälp att stanna upp när tre prickar visas ... efter olika frågor i boken. Där ska man stanna upp och uppmuntra barnet att säga vad de tycker och tänker.

Åh, vad fint, kanske ni tror. Barnet får ha egna åsikter ... men det är just det det inte får ha: "Frågorna hjälper dig att ta reda på vad som rör sig i barnets huvud. Det är sant att barnet kan komma med svar som inte är helt rätt(!) Men texten som följer på varje fråga är utformad så att den hjälper barnet att utveckla ett sunt (?) tankemönster." Mina parenteser.

Vad är då ett exempel på sunt tankemönster? Är det att skrämma små barn för Satan och hans demoner!? Det återkommer om och om igen i de olika kapitlen. Ett exempel: I kapitel 9: Vi måste stå emot frestelser, sidan 52 står det: "Vad skall vi göra när vi blir frestade? Skall vi ge efter och göra det som är fel? ... Det skulle inte Jehova Gud tycka om. Men vet du vem som blir glad? ... Ja, Satan Djävulen skulle bli det." (Punkterna visar var barnet ska svara) Vidare ... "Satan är Guds Fiende men han är också vår fiende. Vi kan inte se honom för han är en ande. Men han kan se oss."

Man kan försöka föreställa sig ett litet barn på 4-5 år som får lära sig detta. Vad rädd jag skulle bli! Satan ser mig, men jag kan inte se honom, han kan vara vart som helst. Jag lovar att jag skulle bli riktigt mörkrädd! Få svårt att sova!Det här är bara ett litet exempel från boken. Jag lovar att skriva en artikel och visa på hur sådan här undervisning skrämmer barn till lydnad, hur det skapar barn och ungdomar som får svåra psykiska problem. Det är en rent skadlig undervisning!

Upprörda hälsningar
Elinor